Våra projekt och koncept
Carbon Capture City
Ett optimerat cirkulärt & klimatsmart kretslopp
I våra städer skapas stora volymer av organiska restprodukter. Med mikrobiell konsortiumteknik kan dessa flöden förädlas till en klimatsmart växtnäring och sättas i ett cirkulärt kretslopp som skapar negativa utsläpp i parker, odlingar och grönytor. Stadens grönområden går ifrån att vara utsläppskällor till ytor som fångar in och lagrar klimatgaser. En win-win-effekt är att odlingsstrategin leder till friskare växter och träd som kan ta upp mer CO₂ och därmed lagrar in mer kol.
Dagens problematik:
Träd och buskar i stadsmiljö tappar ofta motståndskraft och angrips av patogener. Det har vanligen sin grund i vägsaltets negativa effekt på växternas förmåga att ta upp näringsämnen och vatten. I kombination med petrokemiska ämnen och föroreningar från trafiken förvärras problemet. Om gödslingsprogrammet dessutom bygger på konventionellt handelsgödsel som består av mineralsalter så spär detta på problematiken ytterligare. Vetenskapliga rapporter från senare år visar att bruket av handelsgödsel i sig leder till ett ökat problem med patogener i trädodlingar. Viktiga ekosystemtjänster som att fånga in CO₂ med fotosyntes tappar då kraft samtidigt som kostnaden för att byta ut sjuka träd blir betydande.
Den traditionella kompostens problematik:
Grenar, löv och andra organiska restprodukter hamnar idag på städernas återvinningsanläggningar där de läggs i högar för att komposteras. Det genererar i sig stora utsläpp av klimatgaser i form av CO₂, metangas och lustgas; detta eftersom metoden leder till att kompostens inre delar hinner gå i rötning och att de yttre delarna bryts ned aerobt (komposten måste vändas var 30:e minut för att rötning ska förhindras). Utsläppen från att maskinellt vända på komposten tillkommer.
Den traditionella komposttekniken har en ytterligare baksida: processen stimulerar tillväxten av patogena arter eftersom den inte hygieniserar på ett effektivt sätt. Det kan visserligen åtgärdas genom att använda stora komposttrummor med en process i högre temperatur. Problemet med fortsatt stora utsläpp av klimatgaser kvarstår dock och är inte hållbart eller i linje med den svenska klimatlagen.
Lösningen
Färska organiska restprodukter som lövverk, gräs & drav från mikrobryggerier med mera förädlas genom fermentation där ett konsortium med kväve- & CO₂-fixerande mikrober ingår. Processen är en form av jäsning som binder kvävet och energin (CO₂). Eftersom mikroberna i processen fungerar som tillväxtstimulerande rhizosfärmikrober så hjälper de växterna att få tillgång till näringsämnen och andra bioaktiva ämnen som stärker växtens försvar mot patogener. Den fermenterade växtnäringen kombineras med mykorrhiza som optimerar samverkan i rotzonen & förbättrar upptaget av vatten. Mykorrhizans hyfer bildar glukoproteinet glomalin – ett ämne som består av kol & kväve och som kan lagras i jorden i upp mot 25 års tid. Se den grafiska modellen nedan.
Den del av de organiska restprodukter som inte används till produktionen av flytande växtnäring, som grenar & grövre material, kan sättas i kretslopp genom biokolsproduktion eller alternativt fermenteras i kompostlimpor. MIT Cambridge har inför den vetenskapliga hållbarhetskonferensen Universal Village, 2016, fört fram en rapport från Wageningen i Holland som visar att fermentation (mjölksyrejäsning) ger 27 gånger mindre utsläpp av klimatgaser eftersom processen binder CO₂ och motverkar metan- & lustgasbildning. Rapporten har tagits igenom peer-review.
Carbon Capture konceptet leder till:
- Negativa utsläpp med C- & N-inlagring i stadens grönytor – staden förbättrar sin klimatbudget!
- Fotosyntesbakterier fixerar CO₂ & N samtidigt som de motverkar metan- & lustgasbildning.
- Bruket av handelsgödsel & agrokemiska växtskyddsmedel kan uteslutas – NPK ger stora utsläpp av klimatgaser under produktion.
- Betydligt friskare träd leder till att färre träd måste bytas ut – stora kostnadsbesparingar.
- Jordstrukturen i grönytorna förbättras och de kan därför ta upp och hålla mer vatten – leder till ett minskat behov av bevattning.
- Mykorrhiza & fotosyntesbakterier skyddar växterna mot toxiska ämnen och bryter ned PCB, bensen med mer.
- Staden använder lokala organiska rester i ett optimerat cirkulärt & klimatsmart kretslopp.
